agneslovisa

Du har alltid varit den som alltid lyssnat och förstått
nu omvandlas bara mina ord till de du vill att de ska vara, eller till nått helt annat
nått helt fel. du misstar.
Du blir arg, fast du vet inte vad du blir arg på. som sagt, du lyssnar inte längre.
Det är bara dig man ska förstå, och jag förstår.
Du är den mest starka kvinna jag vet, och som jag någonsin kommer veta.
Saker som har sänkt ner dig så lågt det bara går, fysiskt. 
Ända ner till botten. men du lyckas alltid ändå simma upp.
Jag förstår att du mår som du mår, du har all rätt till det.
Men det är nått annat nu som sänker dig, nått som sitter inuti.
Du mår inte bra.
När du är arg på mig, så har jag ingen aning om varför.
Och det mest jobbiga är att det egentligen inte är mig du är arg på,
det är något annat som drar dig ner, och jag som alltid brukar förstå..
gör jag det inte längre.

Simma upp till ytan, som du gjort alla andra gånger.
Nu känner jag mig bara som en åskådare. jag vill inte se mer.